Spar- och investeringsunionen
Spar- och investeringsunionen som tidigare kallades för ”Kapitalmarknadsunionen” och på engelska förkortades ”CMU” är EU:s plan för att skapa en inre marknad för kapital i EU. Detta arbete började med Romfördraget år 1957 men har först under senare år blivit mer konkret. Visionen är att ska skapa mervärde för alla EU-invånare oavsett var de bor och arbetar genom att alla oavsett var de bor ska kunna få tillgång till bra finansiella tjänster.
Kommissionens första handlingsplan för CMU presenterades år 2015 (CMU I) och kompletterades vid en halvtidsöversyn år 2017. En andra handlingsplan lades fram år 2020 (CMU II) och följdes av en statusrapport år 2021.
CMU I omfattade 13 förslag till lagstiftning av vilka 12 antogs av medlemsstaterna och Europaparlamentet om än i vissa fall med ett lite annat innehåll än förslagen som lades fram av Kommissionen. CMU II listade i sin tur 16 nya åtgärder för att nå tre huvudsakliga mål:
- att stödja en grön, digital, inkluderande och motståndskraftig ekonomisk återhämtning genom att göra finansieringen mer tillgänglig för företagen i EU,
- att göra EU till en ännu säkrare plats för privatpersoners långsiktiga sparande och investeringar, samt
- att integrera nationella kapitalmarknader så att de bildar en verklig inre marknad.
En kortfattad beskrivning av de olika förslagen i CMU II som har varit och fortsatt är av relevans för föreningen finner ni längre ned på den här sidan.
I och med att nya Kommissionen tillträder hösten 2024 inleds en ny era på området och i samband med det övergår man till att använda begreppet ”Spar- och Investeringsunionen” eller på engelska ”Savings and Investments Union” (SIU).
Rapporter kring utvecklingen av kapitalmarknaderna i EU
Frågan om hur kapitalmarknaderna ska fortsätta utvecklas inom EU har under åren 2023 och 2024 diskuterades såväl mellan EU:s finansministrar som mellan EU:s stats- och regeringschefer. Rapporter har presenterats av bland annat tidigare italienska premiärministern Enrico Letta, tidigare ECB-chefen Mario Draghi, den tidigare franske centralbankschefen Christian Noyer samt den europeiska tillsynsmyndigheten ESMA.
Rapporterna har delvis olika perspektiv och har olika vikt i sammanhanget. Letta- och Draghi-rapporterna diskuteras på högsta nivå inom EU men är primärt fokuserade på den inre marknaden och EU:s konkurrenskraft. Noyer-rapporten är framtagen på uppdrag av den franska finansministern och indikerar Frankrikes syn på CMU. ESMA:s rapport slutligen har ett tillsynsperspektiv som delvis går utanför myndighetens mandat.
Spar- och Investeringsunionen kommer att diskuteras löpande framöver och en mer detaljerad plan för arbetet på området kan komma att presenteras under 2025.
Letta; Enrico Letta – Much more than a market (April 2024) (europa.eu)
Draghi: EU competitiveness: Looking ahead – European Commission (europa.eu)
ESMA: ESMA makes recommendations for more effective and attractive capital markets in the EU (europa.eu)
CMU II-åtgärder som engagerat föreningen
Åtgärd 1: Förslag om att inrätta en EU-omfattande plattform (en gemensam europeisk kontaktpunkt) som ska ge investerarna sömlös tillgång till finansiell och hållbarhetsrelaterad företagsinformation.
Kommissionens lagförslag om en gemensam europeisk kontaktpunkt (ESAP) lades fram i november 2021 och förhandlingarna avslutades hösten 2023.
Åtgärd 2: Förslag om förenklade noteringsregler för offentliga marknader i syfte att främja och diversifiera små och innovativa företags tillgång till finansiering.
Kommissionen lade fram sitt förslag om ändringar i bland annat reglerna för prospekt och transparens i december 2022 och förhandlingarna avslutades våren 2024.
Åtgärd 4: Förslag syftande till att undanröja regleringar som hindrar försäkringsbolag från att göra långsiktiga investeringar, införa en lämplig tillsyn över bankernas långsiktiga kapitalinvesteringar i små och medelstora företag, samt främja bankers och andra finansiella företags market-making verksamhet.
Förslag om en översyn av Solvens II lades fram i september 2021 och förslag om ändringar i kapitalkravsförordningen och -direktivet lades fram i oktober 2021 och förhandlingarna avslutades våren 2024.
Åtgärd 7: Bedömning av förutsättningarna för att utveckla en europeisk ram för finanskunskap och möjligheten att införa krav på att medlemsstaterna ska främja utbildningsåtgärder som stöder finansiell utbildning, särskilt i fråga om ansvarsfulla och långsiktiga investeringar.
Kommissionen, tillsammans med OECD och dess internationella nätverk för finanskunskap, presenterade år 2022 och 2023 ramverk för finanskunskap för vuxna respektive ungdomar.
Åtgärd 8: Bedömning av reglerna kring incitament och offentliggörande och vid behov föreslag om ändringar i reglerna kring rådgivning till icke-professionella investerare samt tydlig och jämförbar produktinformation. Förslag om hur mängden överflödig information för erfarna icke-professionella investerare ska kunna minskas, med lämpliga skyddsåtgärder.
Kommissionen presenterade ett förslag till ”Retail Investment Strategy” i maj 2023 som alltsedan dess förhandlas i Bryssel.
Åtgärden innefattade även uppdraget att göra en bedömning av möjligheterna att inrätta en EU-märkning för finansiella rådgivare för att höja nivån på dessas yrkeskvalifikationer. Kommissionen publicerades i juli 2022 en rapport som visade att det i dagsläget inte finns förutsättningar för en sådan märkning.
Åtgärd 10: Förslag till ett gemensamt, standardiserat EU-omfattande system för källskattelättnader, i syfta att sänka gränsöverskridande investerares kostnader och förhindra skattebedrägerier.
Kommissionen presenterade ett lagförslag våren 2023 som antogs i juni 2023.
Åtgärd 12: Möjliga förslag avseende införandet av en EU-definition av begreppet aktieägare för att underlätta gränsöverskridande investerares engagemang och ytterligare förtydliga och harmoniera reglerna för samspelet mellan investerare, mellanhänder och emittenter. Åtgärden innefattar även att göra en undersökning av förekomsten av eventuella nationella hinder för användningen av ny digital teknik på området.
Kommissionen genomförde en konsultation på området hösten 2022 och ett förslag väntas i sinom tid läggas fram av Kommissionen.
Åtgärd 13: Möjliga förslag att ändra reglerna för att förbättra det gränsöverskridande tillhandahållandet av avvecklingstjänster inom EU. Kommissionen har genomfört offentliga samråd som besvarats av Föreningen samt lagt fram en rapport.
Kommissionen presenterade ett lagstiftningsförslag i mars 2022 och en överenskommelse träffades i juni 2023.
Åtgärd 14: Förslag om inrättandet av en effektiv och heltäckande konsoliderad handelsinformation för aktierelaterade och aktieliknande finansiella instrument efter handel.
Kommissionen lade fram ett lagförslag om ändringar i MiFIR i november 2021 och en överenskommelse träffades i juni 2023.
Åtgärd 16: Möjliga förslag för att ytterligare stärka det enhetliga regelverket för kapitalmarknaderna genom ytterligare harmonisering av EU:s regler och konvergens i tillsynen, med beaktande av erfarenheterna från Wirecard.
Kommissionen presenterade en rapport om det enhetliga regelverket för kapitalmarknaderna i maj 2022, varefter ett offentligt samråd hölls om kvaliteten på och verkställbarheten av företagens rapportering.