Den svenska värdepappersmarknaden

Sverige har en i ett internationellt perspektiv mycket välutvecklad värdepappersmarknad, vilken är central för den samhällsekonomiska utvecklingen. Svensk Värdepappersmarknad följer och analyserar löpande utvecklingen på den svenska värdepappersmarknaden och använder denna information bland annat som underlag vid diskussioner och svar på konsultationer men även som underlag för rapporter och analyser.

Värdepappersmarknadens tre huvuduppgifter

Värdepappersmarknaden har tre huvuduppgifter: att omvandla sparande till finansiering, att göra det möjligt att hantera likviditet samt att möjliggöra hantering av olika risker genom handel med finansiella instrument som är konstruerade för detta.

Omvandla sparande till finansiering

På värdepappersmarknaden kan staten, kommuner, företag och andra aktörer finansiera såväl befintlig och löpande verksamhet som nya projekt och investeringar.

Staten och kommuner finansierar sig sedan länge i hög grad på obligationsmarknaden men även företag finansierar sig i allt högre grad på obligationsmarknaden. Företag använder sig också av aktiemarknaden såväl för att ta in kapital initialt exempelvis i samband med börsintroduktioner som löpande genom nyemissioner.

Omvänt gäller att värdepappersmarknaden är viktig för investerare som genom denna marknad kan placera sparkapital och likviditet i obligationer, aktier och andra finansiella instrument.

På det här sättet är värdepappersmarknaden viktig för den samhällsekonomiska utvecklingen eftersom den möjliggör för såväl företag som andra aktörer att utvecklas och växa samtidigt som den gör det möjligt för investerare att spara genom investeringar i aktier, obligationer och andra finansiella instrument.

Likviditetshantering

Staten, kommuner, företag och andra aktörer som vänder sig till obligationsmarknaden för sin långsiktiga finansiering kan även använda den så kallade certifikatmarknaden för sin likviditetshantering. På certifikatmarknaden täcker dessa aktörer behovet av likviditet genom att ge ut värdepapper med en löptid på upp till ett år, vilket kan jämföras med obligationsmarknaden där löptiderna ofta är längre.

Riskhantering

Företag och andra aktörer som har behov av att skydda sig mot olika slags ekonomiska risker kan använda sig av värdepappersmarknaden. Behovet av skydd beror av företagets verksamhet och dess finansiering: företag som importerar eller exporterar varor kan behöva skydda sig mot förändringar i valutakurser och råvarupriser medan företag som finansierar sig internationellt kan behöva skydda sig mot förändringar i räntenivåer och valutakurser.

Företagen kan hantera risker på värdepappersmarknaden exempelvis genom att handla med kontrakt som är särskilt konstruerade för att hantera sådana risker, däribland derivat såsom optioner, terminer och swappar.

Värdepappersmarknadens olika delar

Den svenska värdepappersmarknaden kan något förenklat sägas bestå av aktiemarknaden, obligationsmarknaden och derivatmarknaden.

Aktiemarknaden

Sverige har sett ur såväl ett investerar- som ett företagsperspektiv en av de mest välutvecklade aktiemarknaderna i Europa. Den svenska aktiemarknaden tillhör också en av de mest utvecklade sett till börsvärde i relation till BNP.

Det finns i Sverige en stark tradition av att investera i aktier och närmare 2 miljoner svenska privatpersoner äger aktier i svenska bolag. Det innebär att nästan var femte person i Sverige har ett direktägande i aktier, utöver det ägande som sker genom att investera i aktiefonder. Den svenska aktiemarknaden är också attraktiv ur ett internationellt perspektiv och drygt 40 procent av ägandet i svenska aktier kommer från utlandet.

Varje år söker sig många nya företag till den svenska aktiemarknaden genom att notera sig på börsen. Som exempel kan nämnas att 2016 – 2017 var ett rekordår då det gäller börsintroduktioner i Stockholm och det året gjordes fler börsintroduktioner än i London, trots att ungefär dubbelt så många bolag finns noterade i London.

Många företag använder aktiekapital till att utveckla, expandera och bära upp verksamheten. Detta är av vikt för såväl stora som medelstora och mindre företag. Den senare kategorin företag kallas på engelska ofta för Small and Medium-sized Enterprises eller ”SMEs”. Den svenska aktiemarknaden för SME:s är den största i hela EU.

Obligationsmarknaden

Den svenska obligationsmarknaden växer stadigt och har ökat kraftigt i volym under de senaste åren. På obligationsmarknaden kan staten, kommuner, företag och andra aktörer finansiera sig genom att ge ut obligationer. Bakom obligationsmarknadens tillväxt ligger bland annat företag utanför den finansiella sektorn som i allt större utsträckning väljer att finansiera sig genom att ge ut obligationer. Denna så kallade marknadsfinansiering har ökat snabbare än banklånen under flera år och utgör numera drygt en tredjedel av företagens finansiering. I och med detta har svenska företag bland den mest diversifierade finansieringen i Europa.

En del av obligationsmarknaden som växer särskilt kraftigt är den för gröna obligationer. Dessa gröna obligationer är avsedda att finansiera hållbara investeringar och projekt. Den här trenden är global men Sverige ligger långt framme i utvecklingen och har en hög andel gröna obligationer sett till obligationsmarknadens och landets storlek. I Sverige har det framförallt varit företag inom och utanför den finansiella sektorn som har gett ut gröna obligationer men numera återfinns även den svenska staten på marknaden för gröna obligationer.

Derivatmarknaden

På derivatmarknaden finns finansiella instrument som kan användas för att hantera olika typer av risk. Företag exempelvis har i många fall behov av att skydda sig mot, hedga, olika slags ekonomiska risker. Det kan företagen göra genom att handla med derivatkontrakt som är särskilt konstruerade för att hantera sådana risker.

Företagens behov av derivat beror på hur deras verksamhet och finansiering ser ut och detta påverkar vilka derivat som är relevanta. Företag som importerar eller exporterar varor kan behöva skydda sig mot förändringar i valutakurser och råvarupriser. Företag som finansierar sig på värdepappersmarknaden internationellt kan behöva skydda sig mot förändringar i räntenivåer och valutakurser. Beroende på företagens behov kan de alltså handla derivat som är kopplade till valutor, råvaror eller räntor. Det finns även derivat som är kopplade till aktier och andra värdepapper.

Det finns även de som använder derivat för att spekulera i vissa typer av marknadsrörelser, exempelvis i en aktie eller ett aktieindex.

Exempel på derivatkontrakt är optioner, terminer och swappar.