/ Publicerad

Vi vill se fler svenskar och större mångfald i EU

Regeringen vill att fler svenskar ska arbeta inom EU:s förvaltning. De svenskar som arbetar inom EU är en resurs, inte bara för den Europeiska unionen utan även för Sverige. De bidrar med kunskap och ger möjlighet till insyn och inflytande som ökar Sveriges möjligheter att påverka EU-samarbetets inriktning.

Det finns för få svenskar i EU om vi ser till Sveriges storlek i EU. “Det är en geografisk obalans, vilket är någonting institutionerna uppmärksammar alltmer”, säger Matilda Rotkirch, som arbetar på den svenska EU-representationen i Bryssel med rekryteringar till EU:s institutioner.

— Det viktigaste är att rekryteringarna sker utifrån de sökandes meriter, men man vill också försöka uppnå en geografisk balans. Det är viktigt att man har personer från alla medlemsstater inom institutionerna. Personer tar med sina värderingar liksom en förståelse för hur det egna landet ser ut och fungerar. Det är väldigt viktigt att ha en bredd av personer som bidrar med sin bakgrund och erfarenheter när man tar fram förslag till regelverk och inom förhandlingar, säger Matilda Rotkirch.

Många av de svenskar som idag verkar inom EU-institutionerna började jobba inom EU år 1995 när Sverige blev medlem i EU och de kommer snart gå i pension. Nyrekryteringen har inte skett i samma takt, vilket har medfört att antalet svenska handläggare snabbt minskar. Det är en trend som hållit i sig ett tag. Därför har regeringen sedan fem år tillbaka en strategi för att bryta denna trend.

 

Varför lockar inte en karriär inom EU fler svenskar?

 

Rekryteringen till EU-institutionerna sker på ett lite annat sätt än vad vi svenskar normalt är vana vid. Processen med att söka en fast tjänst börjar nämligen genom ett uttagningsprov, vilket vi svenskar är ovana vid. Det tar också lite mer tid – det är inte ovanligt att processen tar upp till ett år, vilket är en lång tid i Sverige men helt normalt i många andra länder.

Är man ute efter ett fast jobb på en institution inom EU så börjar processen med ett uttagningsprov. Vår relativt attraktiva arbetsmarknad är en annan anledning till detta, menar Matilda Rotkirch.

— Det finns troligen flera anledningar till att svenskar inte tar sig tiden att söka jobb inom EU-institutionerna. Vid sidan av hur processen är utformad och hur lång tid den tar har vi varit vana vid att ha en relativt attraktiv arbetsmarknad på hemmaplan. Många svenskar lockas inte heller ”bara” av att få bra betalt, man vill även kunna bidra på olika sätt genom sitt arbete. Bilden av hur det är att jobba inom EU är att det är en gammal förvaltningskultur och att organisationerna är väldigt hierarkiska, vilket kan spela in i att man inte är så intresserad av att söka sig till EU, säger Matilda Rotkirch. I Sverige pratar vi kanske inte så mycket om hur beslut inom olika politikområden fattas inom ramen för EU-samarbetet och många tänker inte på allt vad en karriär inom EU kan innebära i fråga om intressanta och engagerande arbetsuppgifter i en mångkulturell miljö mitt i händelsernas centrum. Men Matilda berättar också om hur hon möter många unga personer som ser spännande möjligheter inom EU-spåret och som jobbar aktivt för att få tjänster inom de olika institutionerna.

 

EU är på väg att förändras

 

Matilda Rotkirch beskriver i vårt samtal hur EU-institutionernas personalkontor, European Personal Selection Office (EPSO), arbetar för att göra uttagningsprov till institutionerna enklare.

— Det har varit ett problem att uttagningsproven tar väldigt lång tid att genomföra. Man tappar personer i processen då de inte orkar vänta samtidigt som det finns bra jobb i Sverige som de hinner få i mellantiden, säger Matilda Rotkirch.

Efter ett par års diskussioner har EPSO kommit fram till en ny modell, där alla uttagningsprov kan genomföras digitalt under en och samma dag, samtidigt som man ska få svar på hur det gick på proven inom 6 månader. Det här innebär att de muntliga prov som man tidigare behövde göra har tagits bort. Den nya modellen sjösätts i juni och det första uttagningsprovet riktar sig till ekonomer med några års arbetslivserfarenhet. Man letar efter profiler inom områdena ”Financial economics, Industrial economics och Microeconomics/macroeconomics”.

Den 22 juni kommer uttagningsprovet att utlysas på EPSO:s hemsida och ansökan ska vara ifylld senast den 25 juli. Universitets- och högskolerådet kommer erbjuda båda informations- och coachingstillfällen, håll utkik om detta på EU aAreeres Sweden på Instagram, Facebook och LinkedIn tipsar Matilda. Matilda Rotkirch och hennes kollegor arbetar nu med att informera om det nya provsystemet men också om den nya HR-strategin som införts av kommissionen, som öppnar upp för en modernare och mer attraktiv arbetsplats.

— Många unga är inte intresserade av fast tjänst där det blir en stor förändring att flytta till Bryssel. Det som redan blivit en trend är tillfälliga tjänster där man lättare kan pröva hur det är och hur man trivs. Vi talar löpande med kommissionen om hur vi kan öka transparensen. Målet är att det ska bli lättare för dem som är intresserade att få reda på vilka tjänster som finns att söka, säger Matilda Rotkirch.

— EU behöver alla typer av kompetens och det finns tjänster där de söker expertis inom exempelvis AI och försvarsfrågor men även IT specialister. EU jobbar med många fler frågor än tidigare och är mer operationella på gräsrotsnivå, vilket gör att man behöver personer med erfarenhet från olika områden, förklarar Rotkirch.

Att jobba inom EU behöver inte heller nödvändigtvis betyda att man arbetar inom EU:s institutioner. Det finns många EU-myndigheter och organ som erbjuder tillfälliga anställningar. Rekryteringen till de här jobben sker genom intervjuer. Det är sedan lättare att hitta ett jobb om man befinner sig i Bryssel och har fått kontakter inom det som brukar kallas för ’Brysselbubblan’.

 

Hur jobbar ni för att främja en mångfald vid rekryteringen till EU-institutioner?

 

— Vi har en löpande dialog med institutionerna och många jobbar aktivt med detta. Det handlar mycket om kommunikation, att de ska rikta sina informationsinsatser för att nå ut bredare, exempelvis rikta sig mer till universitet för att få en mångfald. En bredd av etniska bakgrunder och perspektiv behövs, säger Matilda Rotkirch.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har aktivt drivit frågan om jämställdhet och det finns tecken på att det har blivit bättre på vissa håll.

— Vi kan se fler kvinnor på chefspositioner inom kommissionen. Förhoppningsvis kommer Ursula von der Leyen i sitt State of the Union tal i höst att kunna säga att kommissionen har nått en jämn könsfördelning.