Strukturerade placeringar
Strukturerade placeringar är ett samlingsnamn för en mängd olika typer av värdepapper. Gemensamt för dem är att de är anpassningsbara och kan ha olika exponering, avkastning och risk. Bland Svensk Värdepappersmarknads medlemmar återfinns bland annat aktörer som är aktiva på marknaden för strukturerade placeringar. Svensk Värdepappersmarknad arbetar för att öka tydligheten, jämförbarheten och förståelsen för strukturerade placeringar i Sverige och som ett led i detta arbete har föreningen tagit fram en rekommendation om strukturerade placeringar. Rekommendationen syftar till att ange riktlinjer och en gemensam minimistandard för vad som bör anses vara god branschsed vad gäller informationsgivningen i marknadsföringsmaterial för strukturerade placeringar.
Föreningens arbete med strukturerade placeringar
Svensk Värdepappersmarknad vill genom sitt arbete på området strukturerade placeringar verka för att öka tydligheten, jämförbarheten och förståelsen för strukturerade placeringar och för att investerare, myndigheter och övriga samhällsintressenter ska känna förtroende för dem.
Inom ramen för Svensk Värdepappersmarknad har ett antal aktörer på marknaden för strukturerade placeringar arbetat fram en självreglering i form av en rekommendation om strukturerade placeringar. Arbetet med självregleringen initierades av Svensk Värdepappersmarknad 2008 under dess dåvarande namn Svenska Fondhandlareföreningen och i september 2009 publicerades den första versionen i form av en branschkod. Arbetet bedrevs initialt genom bifirman Strukturerade Placeringar I Sverige (SPIS) men har sedermera inkluderats i Svensk Värdepappersmarknads övriga verksamhet. I samband med detta har självregleringen omarbetats från branschkod till rekommendation.
Rekommendation om strukturerade placeringar
Svensk Värdepappersmarknads rekommendation om strukturerade placeringar syftar till att ange riktlinjer och en gemensam minimistandard för vad som ska anses vara god branschsed vad gäller informationsgivningen i marknadsföringsmaterial för strukturerade placeringar. Rekommendationen syftar till att främja ett välinformerat och välgrundat sätt att investera i strukturerade placeringar. Tydlig information avseende strukturerade placeringar samt förståelse bland dem som säljer och investerar i produkterna behövs för att säkerställa att dessa placeringar används på ett klokt sätt som i varje läge utgår ifrån kundens bästa.
I syfte att göra de begrepp som används i marknadsföringsmaterial för strukturerade placeringar mer enhetliga har Svensk Värdepappersmarknad, utöver rekommendationen, även tagit fram en ordlista som utgör ett hjälpmedel för investerare så att de på ett enklare sätt ska kunna jämföra informationen mellan marknadsföringsmaterial avseende olika strukturerade placeringar. Av samma anledning har Svensk Värdepappersmarknad även tagit fram en produktbenämning för olika typer av strukturerade placeringar så att dessa benämns på ett enhetligt sätt i marknadsföringsmaterial. Både ordlistan och produktbenämningen är bilagor till rekommendationen.
Rekommendationen är inte formellt bindande men avsikten är att den genom bred användning ska få status som branschpraxis. Riktlinjerna i Rekommendationen gäller givetvis utöver de krav som ställs upp i lag, förordning och föreskrifter.
Rekommendation om strukturerade placeringar
Om strukturerade placeringar
Strukturerade placeringar är ett samlingsnamn för en mängd olika typer av värdepapper. Gemensamt för dem är att de kan anpassas så att investerare kan erbjudas placeringar som motsvarar deras egna preferenser när det kommer till avvägningen mellan risk, avkastning och exponering. Det gör att strukturerade placeringar kan bidra till investerares portföljer med egenskaper som skiljer sig från många andra investeringar. Strukturerade placeringarna skapas vanligtvis genom att kombinera olika finansiella instrument såsom obligationer och optioner. Exempel på strukturerade placeringar är aktieindexobligationer, autocalls och kreditbevis.
Olika varianter av strukturerade placeringar
Det finns flera olika varianter av strukturerade placeringar, men för att underlätta kan man grovt dela in dem i två huvudkategorier utifrån risk: kapitalskyddade placeringar, som säkerställer att investeraren får tillbaka hela eller delar av det investerade kapitalet på slutdagen, och marknadsplaceringar, där hela eller delar av det investerade kapitalet kan förloras men där möjligheten till avkastning också är en annan. Det vanligast förekommande exemplet på kapitalskyddade placeringar är aktieindexobligationer och de vanligast förekommande exemplen på marknadsplaceringar är autocalls och olika typer av bevis eller certifikat så som kreditbevis.
Ett alternativ till att dela upp placeringarna utifrån risk är att dela in dem utifrån olika underliggande tillgångsslag, det vill säga vilken marknad placeringarna ger exponering mot. De vanligaste tillgångsslagen för strukturerade placeringar i Sverige är aktier och krediter. Men det finns även placeringar som ger investeraren exponering mot valutor, råvaror och räntor.
Alla typer av strukturerade produkter som säljs till konsumenter ska ha ett aktuellt faktablad. Faktabladet ska innehålla basfakta om produkten. Investerare ska få tillgång till faktabladet i god tid före ett eventuellt köp av produkten.
Primär- och sekundärmarknaden
Marknaden för strukturerade placeringar kan precis som andra finansiella marknader delas upp i en primärmarknad eller förstahandsmarknad och en sekundärmarknad eller andrahandsmarknad. På primärmarknaden ges placeringarna ut, emitteras, och det är vanligtvis här som investerare köper placeringen. Om man exempelvis träffar en rådgivare och beslutar sig för att investera i en strukturerad placering så sker denna investering vanligtvis på primärmarknaden.
Om man som investerare vill sälja en placering under löptiden så kan det ske på sekundärmarknaden. Detta förutsätter att den strukturerade placeringen är noterad för handel på en börs. En stor del av de utestående produkterna på den svenska marknaden är noterade på en börs. För att man ska kunna sälja på en placering på sekundärmarknaden förutsätts att det finns någon som vill köpa densamma Likviditeten vid försäljning före slutdagen kan vara begränsad och det är inte säkert att man som investerare alls kan sälja sitt innehav. Som investerare bör man därför ha som utgångspunkt att produkten ska behållas under hela löptiden. Om man väljer att sälja en placering före återbetalningsdagen sker detta till rådande marknadspris vilket kan vara såväl lägre som högre än det ursprungligen investerade beloppet.
Checklista inför köp av strukturerade placeringar
Strukturerade placeringar är ett samlingsnamn för en mängd olika typer av värdepapper. Gemensamt för dem är att de är anpassningsbara och kan variera i termer av exponering, avkastning och risk. Detta betyder samtidigt att det finns en mängd saker en investerare bör kontrollera före ett köp av en strukturerad placering. Nedan följer en checklista, vilken inte gör anspråk på att vara fullständig men kan tjäna som utgångspunkt, över vad en investerare bör kontrollera före ett köp av en strukturerad placering.
Vem är emittent av placeringen?
En köpare av en strukturerad placering tar en motpartsrisk eller kreditrisk på emittenten eller utgivaren. Om en emittent hamnar på obestånd kan investeraren riskera att förlora hela eller delar av placeringen, oavsett hur den underliggande marknaden har utvecklats. Det är därför viktigt som investerare att ta reda på vem som är emittent och att man gör en bedömning av dennes kreditvärdighet.
Är placeringen kapitalskyddad och i sådant fall till vilken grad?
Investeringar i kapitalskyddade placeringar kan erbjudas i olika risknivåer. Beroende på vilken grad av kapitalskydd produkten har och beroende av om investeringen görs till överkurs riskerar investerare att inte få tillbaka hela eller delar av investerat belopp. Investerare måste därför säkerställa att man vet och förstår i vilka fall man riskerar att inte få tillbaka hela eller delar av det belopp som investerats i en kapitalskyddad placering.
Hur stora är avgifterna?
Det är viktigt att investerare förstår avgifterna för strukturerade placeringar, då storleken på avgifterna har betydelse för hur mycket placeringen måste stiga i värde för att ge positiv avkastning. En investerare som är osäker måste be rådgivaren eller distributören av placeringen att förklara hur stor avgiften är, både i procent och i kronor och ören. Hur och i vilken form informationen ska tillhandahållas är föremål för reglering.
Vilka villkor är avkastningen kopplad till och hur beräknas avkastningen?
Den potentiella avkastningen är vanligtvis den främsta anledningen till att en investerare väljer att göra en investering överhuvudtaget. Ibland är det inte vid en första anblick uppenbart vad som styr avkastningen och hur denna beräknas. Det är dock viktigt att investeraren är insatt i vad avkastningen är kopplad till och hur denna beräknas. Investerare som är osäkra på detta bör be rådgivaren att denna går igenom villkoren så att investeraren förstår, då detta är viktigt för såväl investerare som rådgivare.
Hur ser de preliminära villkoren ut vad avser bland annat deltagandegrad, kuponger och barriärer?
Villkoren för strukturerade placeringar bland annat såvitt avser som deltagandegrad, kuponger och barriärer kan ha stor betydelse för avkastningens storlek. En investerare som inte känner till villkoren har inte heller full kontroll på sin investering. Normalt ska villkoren finnas tydligt nämnda och beskrivna i marknadsföringsmaterialet så att investerare kan sätta sig in i villkoren inför en potentiell investering.
Kommer placeringen att noteras på en etablerad marknadsplats som investeraren har tillgång till?
En investerare som vill sälja en strukturerad placering före löptidens slut kan göra detta på sekundärmarknaden förutsatt att produkten är noterad för handel på en marknadsplats och förutsatt att det finns en köpare. En stor del av de utestående strukturerade produkterna på den svenska marknaden är noterade på detta sätt. Investerare måste dock vara medvetna om att marknadsvärdet på en strukturerade produkt, om denna säljs före återbetalningsdagen, kan understiga det belopp som placerades vid investeringstillfället, vilket i sådant fall betyder att investeraren gör en förlust.
Bestäm hur mycket du kan tänka dig att investera i placeringen utifrån just din situation!
Rådgivare ska i rådgivningen beakta kundens ekonomiska situation och preferenser när det gäller risk, potentiell avkastning, önskad marknadsexponering samt löptid på investeringen. Rådgivare ska också ta hänsyn till hur investerarens övriga placeringar ser ut. Även om rådgivaren har ett stort ansvar för att detta görs, så är det i slutändan investeraren som ska ta ett beslut och det är viktigt att investeraren då alltid utgå från den egna situationen såväl ekonomiskt som på annat sätt.
Ett gott råd kan vara att sprida riskerna genom att köpa placeringar med olika löptider och med avkastningen kopplad till olika marknader. Genom att köpa placeringar med olika löptider och med avkastningen kopplad till olika marknader sprids riskerna. Genom att investera i exempelvis placeringar som ger exponering mot olika tillgångsslag så minskas risken för att en negativ prisutveckling på en enskild marknad får stor negativ påverkan på värdet en specifik portfölj.
Avslutningsvis
Det är viktigt att alltid läsa information gällande riskerna i en emittentens grundprospekt och slutliga villkor innan man som investerare gör en placering. Strukturerade placeringar är inte nödvändigtvis en placeringsform som passar alla investerare. Huruvida en specifik placering är lämplig för den enskilda investeraren eller inte beror på investerarens preferenser, förståelse för placeringen och på hur spar- och investeringsportföljen i övrigt ser ut.
En investerare som är osäker eller inte förstår hur en placering fungerar bör be sin rådgivare att förklara så att investeraren förstår – en grundregel är att inte investera i en placering som man är osäker på eller som man inte förstår hur den fungerar.