Kapitalmarknadsunionen

Svensk Värdepappersmarknad är aktivt engagerad i frågor som rör Kapitalmarknadsunionen

EU kommissionens President Ursula von der Leyen sade i sitt inledningsanförande inför Europaparlamentet: “Let’s finally complete the Capital Markets Union”. Starkt stöd för Kapitalmarknadsunionen som på engelska benämns ”Capital Markets Union” och ofta förkortas “CMU” finns också bland EU:s medlemsstater, vars finansministrar antog slutsatser om CMU i december 2019, liksom i Europaparlamentet, som antog en rapport om CMU i september 2020.

CMU I

Kommissionens första handlingsplan om CMU antogs 2015 och innehöll förslag på 13 lagstiftningsakter, av vilka sedermera 12 kom att antas av Rådet och Europaparlamentet, om än inte med exakt det innehåll som föreslagits av Kommissionen. Tanken kring CMU väcktes av Jean-Claude Juncker år 2014, då denna kandiderade till posten som President för Kommissionen, varvid klara paralleller kunde dras till det arbete som då pågick med Bankunionen. Sedan dess har det stått klart att CMU är ett komplext projekt innefattande åtgärder på en rad områden. Detta framgår även av den halvtidsrapport om CMU som lades fram av Kommissionen år 2017.

CMU II

Kommissionen har i september 2020 publicerat ett meddelande benämnt “En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan” hädanefter kallad “Handlingsplanen för CMU II”. Planen bygger delvis på arbete utfört av en av Kommissionen särskilt tillsatt grupp med olika beslutsfattare och experter benämnd High-Level Forum on the CMU vars slutrapport i juni 2020 innehöll 17 rekommendationer för utvecklandet av CMU. Kommissionen sände ut gruppens rapport på remiss och svaren på denna, däribland föreningens konsultationssvar, har beaktats i arbetet med handlingsplanen.

Handlingsplanen för CMU II

CMU handlar om att skapa en inre marknad för kapital som spänner över hela EU, där det ska enkelt att spara, investera och erbjuda kapitalmarknadstjänster över gränserna. Ansvaret för att utveckla CMU-projektet gavs till dåvarande brittiske kommissionären Lord Jonathan Hill. Då denna avgick efter Brexitomröstningen i juni 2016 övergick ansvaret till den lettiske kommissionären Valdis Dombrovskis, men sedan september 2020 ligger dessa frågor på irländska kommissionären Mariread McGuinness.

CMU ansågs redan från början vara viktigt, men har till följd av Brexit och försämringen av det ekonomiska klimatet i spåren av Covid-19 kommit att bli ännu viktigare. Mot denna bakgrund har Kommissionen lagt fram en ny ”att-göra-lista” i Handlingsplanen för CMU II, där en uppräkning sker av olika initiativ som Kommissionen avser vidta under perioden 2020 – 2024.

De åtgärder som där föreslås ska även ses i skenet av de olika och ömsesidigt verkande initiativ som parallellt tagits och avses tas inom Hållbar Finansiering och Digital Finance liksom för att stödja Små och Medelstora företag eller ”SMEs”.

CMU II består av 16 olika åtgärder

Handlingsplanen för CMU II beskriver 16 åtgärder som Kommissionen avser genomföra och räknar även upp tre målsättningar för åtgärderna:

(1)    Stödja en grön, inkluderande och motståndskraftig ekonomisk återhämtning genom att ge europeiska företag bättre tillgång till kapital;

(2)    Bidra till att göra EU en ännu säkrare plats för personer som sparar och investerar långsiktigt;

(3)    Integrera nationella kapitalmarknader i en riktig inre marknad.

Åtgärderna som räknas upp i Handlingsplanen för CMU II beskrivs nedan under rubrikerna “Bättre tillgång till kapital för europeiska företag”, “Konsumentskydd – Spara och investera långsiktigt på kapitalmarknaden” och “Mot en mer integrerad inre kapitalmarknad”.

Bättre tillgång till kapital för europeiska företag

De första sex åtgärderna i Handlingsplanen för CMU II avser stödja en grön, inkluderande och mer motståndskraftig ekonomisk återhämtning genom att underlätta för europeiska företag att finna finansiering, av vilka föreningen kommer att engagera sig i de åtgärder som beskrivs nedan.

European Single Access Point – en enda källa för information (Åtgärd 1)

Kommissionen kommer tredje kvartalet 2021 att presentera ett lagförslag om en “European Single Access Point” eller “ESAP” som ska samla offentliggjord finansiell och hållbarhetsrelaterad information från bolag inklusive från den finansiella sektorn i hela EU.

Initiativet kommer att bygga på det europeiska pilotprojektet ”European financial transparency gateway” eller ”EFTG” och avses komplettera ett system som redan idag sammanlänkar olika bolagsregister. Förslaget syftar även till att strömlinjeforma befintliga regler på EU-nivå som rör offentliggörandet av finansiell och icke-finansiell information. Närmare detaljer kring såväl innehåll som styrning och affärsplan håller fortfarande på att diskuteras.

Föreningen är aktivt engagerad i frågor som rör offentliggörandet av finansiell och icke-finansiell information och har bland annat besvarat Kommissionens konsultation om rapportering av icke-finansiell information i juni 2020.

Förenklade noteringsregler (Åtgärd 2)

Kommissionen avser fram till fjärde kvartalet 2021 utvärdera noteringsreglerna på ”SME Growth Markets” och andra reglerade marknader för att se om dessa kan förenklas ytterligare.

I samband med detta kommer man att överväga om nuvarande ”SME” definitionen är tillfyllest och om denna används konsistent i regleringen på finansmarknaden, om man kan förenkla marknadsmissbruksreglerna, samt om det bör införas övergångsregler för företag som första gången noteras på ”SME Growth Markets” och reglerade marknader.

Föreningen är aktivt engagerad i frågor som rör SMEs inklusive i vilken mån reglerna för dessa bör göras mer proportionerliga, varvid det bör beaktas såväl att SMEs ofta har mer begränsade resurser än större bolag som vikten av ett gott konsumentskydd.

Föreningen är även aktivt engagerad i marknadsmissbruksfrågor från ett praktiskt såväl som ett juridiskt perspektiv.

Försäkringsbolag och banker som investerare på kapitalmarknaden (Åtgärd 4)

Försäkringsbolagen är viktiga aktörer på kapitalmarknaden inom EU och Kommissionen avser senast tredje kvartalet 2021 inom ramen för översynen av Solvens II analysera behovet av förändringar i regelverket för att ta bort onödiga hinder mot försäkringsbolagens långsiktiga investeringar.

Försäkringsbolag är viktiga aktörer på värdepappersmarknaden och de regler som gäller för dessas placeringar på värdepappersmarknaden är således av intresse för föreningen. Frågor som rör mer specifika försäkringsregleringsfrågor kommer dock troligen att hanteras av eller tillsammans med Svensk Försäkring.

Banker har historiskt sett spelat en viktig roll i kapitalmarknadernas utveckling, bland annat som investerare och market-makers, men har numera ofta ett mindre engagemang på detta område. Kommissionen avser i samband med översynen av CRR/CRD, som beräknas antas första kvartalet 2021, använda sig av flexibiliteten i Basel III för att säkerställa att långsiktiga investeringar i SMEs och bankernas market-making aktiviteter behandlas på ett skäligt sätt.

Bankerna är viktiga aktörer på värdepappersmarknaden bland annat som market-makers, varför reglerna som rör denna verksamhet är av intresse för föreningen. Frågor som rör mer specifika bankregleringsfrågor kommer dock troligen att hanteras av eller tillsammans med Svenska Bankföreningen.

Konsumentskydd – Spara och investera långsiktigt på kapitalmarknaden

Europas medborgare har en av de högsta individuella sparkvoterna i världen, men de investeringar som görs på kapitalmarknaden ligger fortfarande på låg nivå i många medlemsstater. Detta leder till att många personer har gått och går miste om den möjlighet till extra avkastning som kapitalmarknaderna historiskt har gett och ger, samtidigt som det berövar europeiska företag en viktig källa till riskkapital.

Handlingsplanen för CMU II innehåller tre åtgärder avsedda att göra det säkrare för personer inom EU att spara och investera långsiktigt, samtidigt som en ny källa för riskkapital för europeiska företag öppnas, varvid föreningen kommer att engagera sig i de åtgärder som beskrivs nedan.

Stöd till finansiell utbildning och bildning (Åtgärd 7)

Finansiell utbildning och bildning eller “Financial literacy” är en viktig faktor om vi vill få konsumenter att fatta riktiga beslut i ett stundtals komplext finansiellt system. En hel del görs redan på området men mer göras för att öka personers förmåga att fatta goda finansiella beslut och möjliggöra för dem att dra nytta av möjligheterna som kapitalmarknaderna erbjuder, inklusive såvitt avser hållbara investeringar.

Mot denna bakgrund avser Kommissionen senast andra kvartalet 2021 genomföra en studie om möjligheten att ta fram ett europeiskt ramverk för finansiell kompetens på basis av redan befintliga ramverk.

Kommissionen kommer också att senast första kvartalet 2022 utvärdera om man bör införa regler av det slag som redan finns i bolånedirektivet om stöd till utbildningsinsatser riktade mot konsumenter kring ansvarsfulla investeringar också i de regelverk som gäller för andra sektorer inklusive MiFID II, IDD, PEPP, UCITS och PRIIPs.

Föreningen är aktivt engagerad i frågor som rör finansiell utbildning och bildning inklusive genom att stödja initiativet Ung Privatekonomi som varje år erbjuder föreläsningar och information om privatekonomi till ett stort antal svenska gymnasiestudenter, liksom genom nätverket Gilla din Ekonomi.

Finansiella rådgivare och råd, informationskrav och incitament (Åtgärd 8)

Redan idag finns ett stort antal regler om bland annat finansiell information och rådgivning som syftar till att skydda konsumenter, men den information som regelverken kräver och tillhandahålls är ofta omfattande och svår att förstå för konsumenter. Det finns också fortfarande en oro på EU nivå att vissa finansiella rådgivare saknar rätt kvalifikationer och att incitament även i dagsläget spelar en negativ roll på området.

Mot denna bakgrund avser Kommissionen senast första kvartalet 2022 utvärdera de regler i IDD, MiFID II och PRIIPs som bland annat rör incitament och informationsgivning för att utröna om åtgärder bör vidtas för att förenhetliga de konsumentskyddsregler som gäller för olika sektorer, ålägga distributörer att informera om tredjepartsprodukter, öka incitamentstransparensen, införa särskilda rapporteringskrav för distributörer av produkter riktade mot konsumenter, samt förbättra hållbarhetsinformationen.

Kommissionen avser även senast fjärde kvartalet 2021 eller första kvartalet 2022 presentera förslag till ändringar i MiFID II för att minska den administrativa bördan och informationskraven för vissa konsumentgrupper, varvid man avser överväga införandet av en ny kategori för kvalificerade investerare vid sidan av de nuvarande kategorierna för konsumenter respektive professionella investerare.

Förutsatt att analysen leder i denna riktning avser Kommissionen även införa krav på licens för professionella rådgivare, vilken licens ska bevisa rådgivarens kunskaper och kompetens samt visa att rådgivaren deltar i löpande fortbildning. Dylika förslag kan komma att läggas fram för införande i IDD senast första kvartalet 2023 och MiFID II senast fjärde kvartalet 2021.

Kommissionen avser även senast första kvartalet 2022 utvärdera möjligheten att införa en pan-europeisk märkning för finansiella rådgivare, vilken ska kunna användas för att visa att rådgivare möter kraven på kunskaper och kompetens.

Föreningen är aktivt engagerad i frågor som rör finansiell rådgivning, informationskrav och incitament, liksom i andra frågor som rör MiFID II och PRIIPs. Frågor som rör IDD hanteras dock primärt av Svenska Försäkringsförmedlares Förening.

Föreningen engagerar sig även aktivt i frågor som rör finansiella rådgivare genom dotterbolaget SwedSec Licensiering som tillhandahåller fem olika licenser för den svenska marknaden, vilka baseras på strikta kunskapskrav, kvalificerade prov och en solid prövnings- och sanktionsprocess.

Mot en mer integrerad inre kapitalmarknad

Europas kapitalmarknader är mindre än vad som egentligen borde vara fallet med hänsyn till storleken på vår ekonomi, varvid en orsak till detta torde vara att marknaderna är fragmenterade och uppdelade längs med nationsgränserna. En konsekvens av detta är att finansiella aktörer i EU inte kan åtnjuta samma skalfördelar som sina globala motsvarigheter. Storbritanniens utträde ur EU innebär också att vissa finansiella tjänster som tidigare har tillhandahållits inom EU nu kommer att härröra från ”tredje land” samtidigt som finansmarknaden inom EU framdeles kommer att behöva baseras på förekomsten av flera finansiella center.

Handlingsplanen för CMU II innehåller mot denna bakgrund sju åtgärder som syftar till att ytterligare integrera de nationella kapitalmarknaderna så att vi får en riktig inre marknad för finansiella tjänster, varvid föreningen kommer att engagera sig i de åtgärder som beskrivs nedan.

Ett europeiskt källskattesystem (Åtgärd 10)

Skatteregler- och förfaranden kan försvåra gränsöverskridande investeringar, men det går att göra förenklingar utan att harmonisera olika nationella skattetabeller. Det går exempelvis att harmonisera och strömlinjeforma komplicerade, långsamma och ofta bedrägeriutsatta processer för att betala ut innehållen skatt vid gränsöverskridande investeringar. Ett exempel på detta är det “treaty relieve and compliance enhancement” eller TRACE-system som bidrar till att snabba på betalningsprocesser och som har tagits fram av OECD.

Kommissionen avser mot denna bakgrund senast fjärde kvartalet 2022 presentera förslag, framtagna i nära samarbete med medlemsstaterna, avseende införandet av ett europeiskt standardiserat system för att hantera källskatter.

Föreningen är aktivt engagerad i frågor som rör skattefrågor och -processer, där dessa har en inverkan på värdepappersmarknaden.

Ökat aktieägarengagemang (Åtgärd 12)

Allt fler yngre personer engagerar sig i hur företag sköts och hur dessas verksamhet bedrivs inte minst på hållbarhetsområdet. Detta gör att frågor som rör aktieägares möjligheter att engagera sig viktiga, samtidigt som det ofta har visat sig vara såväl svårt som kostsamt att exempelvis delta i bolagsstämmor på grund av skillnader i nationell bolagsrätt och -processer.

Kommissionen avser mot denna bakgrund fram till fjärde kvartalet 2021 undersöka vilka hinder som finns i nationella regelverk mot att använda modern teknologi som skulle kunna underlätta kommunikationen mellan bolag och aktieägare, inklusive mot användandet av sådan teknologi för att identifiera aktieägare och låta dessa rösta vid bolagsstämmor.

Kommissionen avser även senast tredje kvartalet 2023 i samband med utvärderingen av SRD II se över möjligheten att införa en europeisk definition av ”aktieägare” och harmonisera samspelet mellan investerare, intermediärer och bolag såvitt rör utövandet av rösträtt och bolagsåtgärder.

Föreningen är aktivt engagerad i frågor som rör aktieägares rättigheter och processerna kring dessa inklusive implementeringen av SRD II.

Utvecklandet av gränsöverskridande post-trade tjänster (Åtgärd 13)

Det europeiska post-trade landskapet är fragmenterat och i princip uppdelat efter nationsgränserna, vilket kan inverka på gränsöverskridande investeringar. I syfte att öka konkurrensen mellan aktörer som erbjuder tjänster på post-trade området kan ändringar behöva göras i de regler som berör gränsöverskridande aktiviteter och ”passen” för CSDs.

Mot denna bakgrund avser Kommissionen senast fjärde kvartalet 2021 göra en riktad översyn av CSDR inklusive de regler som rör gränsöverskridande tjänster och villkoren för CSDs som har givits rätt att utse kreditinstitut eller på egen hand kan utföra bankliknande sidotjänster.

Föreningen är aktivt engagerad i frågor som rör “clearing” och “settlement” och hanterar löpande frågor som rör CSDR.

Införandet av ett “Consolidated Tape” (Åtgärd 14)

Som ett led i arbetet med den inre marknaden på kapitalmarknadsområdet är det viktigt att vi skaffar oss en bättre bild av handeln inom EU. Detta skulle i sin tur underlättas av förekomsten av ett så kallat ”consolidated tape” med information om handel och priser på värdepappersmarknaden, vilket skulle öka pristransparensen och konkurrensen mellan olika handelsplatser samt ge investerare mer och bättre information på EU-nivå.

Kommissionen avser därför senast fjärde kvartalet 2021 lägga fram ett lagstiftningsförslag avseende inrättandet av ett effektivt och omfattande ”post-trade consolidated tape” för aktier och aktieliknande finansiella instrument.

Föreningen är aktivt engagerad i frågor som rör diskussionen kring ett europeiskt ”consolidated tape” för värdepappersmarknaden.

Stärkt koordinering av den finansiella tillsynen och direkt tillsyn (Åtgärd 16)

CMU bygger vid sidan av olika regelverk på en allt mer integrerad och samordnad finansiell tillsyn, vilket gäller inte minst post-Brexit då den europeiska finansmarknaden kommer att bygga på flera finansiella center. Nationella och europeiska tillsynsmyndigheter kan ha fördel av en ännu mer harmoniserad ”single rulebook” men behöver också rätt verktyg, kunskaper och möjlighet att utöva en effektiv tillsyn över såväl företagsgrupper som värdekedjor, inklusive att genomföra undersökningar på såväl nationell som gränsöverskridande basis.

Kommissionen avser arbeta vidare med den ”single rulebook” som redan finns för kapitalmarknaden, samt avser senast fjärde kvartalet 2021 utvärdera hur långt man har nått för att därefter överväga om behovet av fler koordineringsåtgärder eller direkt tillsyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna.

Föreningen är aktivt engagerad i frågor som rör finansiell tillsyn på såväl nationell som europeisk basis. Föreningens VD är även medlem i ESMAs Stakeholder Group och chefsjuristen medlem av ESMAs CWG for ESMA’s Investor Protection and Intermediaries Standing Committee. (IPISC).